Projekt

ArkDes Think Tank
Forskningsstöd för att utveckla och finna metoder för kunskapsutvinning, lärande, kunskapsutveckling, implementering och spridning av resultat, 2022-

Statens konstråd
Extern resurs, forskare; synliggörande av metod och kunskapsutveckling, Statens konstråd, uppdrag i olika perioder, format och omfattning, 2014, 2018, 2019, 2020, pedagogiskt material 2022

-Externt uppdrag: forskningsbaserad konsultation gällande metodarbete. Beskriva, visualisera och definiera metoder för kunskapsutvinning inom ramen för Kunskapsnav offentlig konst.
-Externt uppdrag: Synliggörande av curatoriella metoder
-Pedagogisk utveckling för publika konstupplevelser, tre texter till audioguide

Smart Kreativ Stad
Deltagande följeforskare, EU-projektet Smart Kreativ Stad, Film Capital Sthlm, 2016-2020

Målet med ”Smart Kreativ Stad” var att bidra till en attraktiv stad för boende, kreatörer och besökare, att stärka innovation och att utifrån nya perspektiv på film och rörlig bild i stadsrummet aktivera staden. Projektet var uppbyggt i tre delar och mitt uppdrag som deltagande följeforskare var att finnas med innan, under och efter varje insats, att utvärdera och överföra kunskap under hela projektet. Istället för att komma in i slutskedet med en utvärdering inbegrep följeforskningen progression och delaktighet i samtliga skeden för successivt lärande och utveckling.

Den inledande delen bestod av upphandlingsförfaranden, research, planering av upplägg och kommunikation där den konstnärliga ledaren Geska Helena Brečević tillsammans med projektgrupp och styrgrupp tog beslut om att arbeta i pilotstudieform. Två sammanhängande pilotstudier genomfördes i projektets första del. I projektets andra del, som sträckte sig över tre år, genomfördes ytterligare nio piloter av varierande omfattning, uttryck och format.

Piloterna följdes upp genom följeforskning på plats, följeforskningsrapporter, seminarier, kunskapsutbyten. Rapporterna fungerade som en utvärdering för att säkerställa mål och effektmål, men också som ett värdefullt kunskapsunderlag att ta med in i samtliga piloter och aktiviteter i det fortsatta arbetet. Det avsattes gott om tid och utrymme för att föra över kunskap från tidigare piloter till pågående eller kommande piloter, för lärande och kunskapsspridning. Piloterna skulle förutom att bygga på kunskap från tidigare piloter dels involvera olika kreatörsroller inom filmvärlden (scenografer, ljuddesigner, regissörer, skådespelare, location scouts osv.), dels vara innovativ genom att undersöka nya format och uttryck och dels nå ut på olika slags platser och till olika publiker samt bygga på samverkan.

För att skapa överblick och underlag för lärande utvecklades ”innovativa mätmetoder”. De var både ett kompliment till projektets kvalitativa utvärderingar, ett utvecklingsarbete kring kunskapsutvinning och ett sätt att kommunicera projektets kunskapsproduktion och resultat.

Eftersom analys, lärande och kunskapsspridning kräver tid och utrymme för reflektion var tvivelsutan hade hela ett och ett halvt år hade avsatts för lärande och spridning av resultat i slutet av projektet.

Inför den tredje delen av projektet tog vi fram fem nya utvecklingsområden för att göra skillnad på området. Utifrån dessa kunde projektledarna skapa strukturer och mötesplatser för målgrupperna, för att sedan på flera plattformar och kanaler bjuda in till samverkan och nå ut med resultaten. Resultaten från projektet finns att läsa om på projektets hemsida: https://smartkreativstad.com/ Och i boken Levande bilder – Levande stad som går att läsa i sin helhet på samma hemsida https://smartkreativstad.com/perspective/levande-bilder-levande-stad/

Kulturförvaltningen Region Stockholm
Projektledare, forskare med uppdrag att göra studie om konst i vården. Konferensarrangör, curator, moderator. Konstenheten, Kulturförvaltningen, Region Stockholm, 2014-2015, 2019

-Uppdrag av Konstenheten på Kulturförvaltningen, Stockholms Läns Landsting, att ta reda på vad konsten betyder för dem som befinner sig i vårdmiljöer, hur konsten upplevs av patienter, besökare och vårdpersonal. Arbetet resulterade i den kvalitativa studien Konsten att vara specifik – om konst i vården av Annika Wik.
http://kultur.sll.se/sites/kultur/files/konsten_att_vara_sprecifik_150610.pdf
-Resultaten från studien presenterades på Moderna Muséet den 4 februari 2015. Och därefter i många olika vårdsammanhang runt om i landet.

Konsten att vara specifik är ett exempel på en studie som startade med en kvantitativ undersökning för att samla in underlag för att ta beslut om tillvägagångssätt, perspektiv och metod, för att sedan genomföra en kvalitativ receptionsstudie.

Utifrån tidigare studieresultat och av respekt för att många människor, kanske de allra flesta, känner viss osäkerhet inför att svara på frågor om hur de upplever ett visst konstverk i en offentlig miljö så gjordes ingångsfrågan i samtalen bredare. Varje samtal inleddes med en undran om vi fick ställa några frågor om ”hur det är att vara i det rum vi befinner oss”. Oavsett miljö så började samtalet i hur det känns att vara i rummet, inte med frågor om vad personen upplever genom att se ett visst konstverk.

Fältarbetet visade på i det närmaste hundraprocentig svarsfrekvens. Människor hade inga som helst problem att formulera sig kring upplevelsen av rummet, och det dröjde inte många sekunder förrän de berättade vad de såg; att miljön såg eftersatt ut, eller tvärtemot, att det syntes att någon brytt sig om miljön. De talade initierat om ljuset, om färgerna på väggarna, om möbler, skavda dörrkarmar, tavlor, skulpturer, grafiska blad, installationer, fotografier – alltså miljön och konsten i den. De beskrev hur de föredrog att sitta i en viss riktning för att kunna se en specifik tavla, att de saknade en målning som tidigare hade funnits där, att det var skönt att ha något att titta på så att man slapp prata. De förklarade vad de tyckte stärkte miljön eller vad som gjorde att den kändes mindre trivsam. Eftersatta miljöer var tveklöst det som besvärade mest. Omedvetet signalerade miljön en parallell till vården: Om de inte sköter om miljön, hur ska de då ta hand om mig?

Rum som omsorg
”Rum som omsorg” är ett arbete för konstnärlig förnyelse av konstens roll för omsorg i vårdmiljö. Syftet är att utveckla utrymme och struktur för att skapa nya uttryck och format för rörlig bild och annan konst i denna miljö. Syftet är också att implementera konsten i vårdmiljön på nya sätt för patienter, närstående och vårdpersonal. Arbetet har sin grund i brytpunkten mellan praktiknära forskning, konstnärlig praktik och pedagogik.

Arbetet är ett samarbete med dokumentärfilmaren Lisa Partby som inleddes våren 2022. Under hösten 2022 kommer ett första samarbete med vården att genomföras.

Svenska filminstitutet
Extern resurs, forskare, projektledare, curator, moderator, utv av pedagogiskt material, Svenska Filminstitutet, uppdrag i olika perioder, format och omfattning från 2012-

Arbetet tillsammans med Svenska Filminstitutet präglas framför allt av två metodologiska aspekter:
-kopplingen mellan det kunskapsutvinnande arbetet och spridning av resultaten
-metodologisk utveckling av filmpedagogik

Svenska Filminstitutet fick 2010 till 2014 medel från regeringen för att stödja unga kvinnors filmskapande. Uppdrag i denna satsning:
-Studien Inför nästa tagning – Hur kan förutsättningarna bli bättre för unga kvinnors filmskapande?, 2012.
-Curator och moderator: Tvådagarsseminarium för filmpedagoger: Nya uttryck i filmens närvaro, 2013.
-Utvärdering av filmutbildningar. Studien Nästa tagning – filmutbildningar. På väg mot ett jämställt filmsverige, november, 2014.
-Sammanställning av jämställdhetsarbetet på Svenska Filminstitutets hemsida, november, 2014.
-Curator och moderator: Tvådagarsseminarium för filmpedagoger, Dialoger i filmens närvaro, 26-27 november, 2014.

Uppdrag av kunskapsutvecklande karaktär som följt därefter:
-Extern projektledare för att utforma och genomföra en kurs för filmpedagoger, moderator, Se, samtala, skapa 2015 – Filmpedagogisk fortbildningskurs, 15-17 juni 2015.
-Externt uppdrag: Kartlägging av det filmpedagogiska fältet och dess utveckling, april, maj, 2016.
-Skribent för foldern : Rörlig bild- och filmkunnighet
-Externt uppdrag: Ökad filmkunnighet i skolan, 2017 – augusti 2018
-Externt uppdrag: utveckla filmpedagogiskt lärarmaterial riktat till årskurs 7-9 om jämställdhet, rättvisa och värdegrund utifrån film och rörlig bild, 2019. Lika vär(l)d – för vem?:
https://www.filminstitutet.se/sv/fa-kunskap-om-film/filmpedagogik/lika-varld/
-Externt uppdrag: utveckla ett upplägg, koncept och innehåll samt text, ”En filmhistorisk resa. Digitalt läromedel, lektionsupplägg med filmklipp från den svenska filmhistorien”, konceptutveckling och texter på uppdrag av Svenska filminstitutet, 2021
https://www.filminstitutet.se/sv/fa-kunskap-om-film/filmpedagogik/enfilmhistoriskresa/
-Ingår i Svenska filminstitutets nätverk för filmpedagogik och forskning.

Mobile Art Production
Forskare, idé- och konceptutveckling, utveckling av forskningsplattform, Mobile Art Production, MAP, 2007-2012

MAP grundades av Magdalena Malm 2007. MAP var till lika delar en konstproducent och ett utvecklingsprojekt, där praktik och teori samverkade för att undersöka nya förhållningssätt och metoder att producera och visa samtidskonst. Från 2006 till 2012 var Annika Wik delaktig i idé och verksamhetsutveckling i MAP och när MAP 2010 etablerade en forskningsplattform var hon forskningsansvarig.

Stockholms universitet, Södertörn högskola, Linnéuniversitetet, Örebro universitet och Konstfack
Mångårig erfarenhet (sedan 1996) av handledning och undervisning av teori och metod.