Det är fredagskväll. Många skyndar hem från jobbet. En skådespelare tar en cigarett och mumlar repliker för sig själv utanför Kulturhuset Stadsteaterns personalingång vid Brunkebergstorg. Det är kallt och jag önskar att jag tagit varmare vantar. Skarpt ljus strålar från ett fönster i hotellbyggnaden på motsatt sida väggen som våra blickar är riktade mot. Platsen känns vanligtvis mörkare. Nu lyses den upp av ljuskäglor som projicerar bilder på fasaden. Ljud strömmar från högtalare placerade i gångtunneln under fasaden mot Sergels torg. Jag är här i dubbla roller; som åskådare för att se som visas på väggen tillsammans med människor som passerar förbi, och som följeforskare för att observera hur vi ser och upplever rörliga bilder på den här platsen.

-Vad är följeforskning? Vem har nytta av en följeforskare? Följeforskning handlar om att fånga och beskriva en del av en verksamhet, ett eller flera projekt eller någon annan form av genomförande. Att ta reda på vilka resultat och effekter som nåtts i relation till planer och mål. En följeforskare tar sig an en uppgift att följa och utvärdera, analyserar och presenterar resultat som sedan kan leda till lärande och implementering av resultat.

En deltagande följeforskare skiljer sig från en följeforskare genom att vara närmare verksamheten. En följeforskaren tenderar att komma in senare i processen och utvärdera färdiga projekt medan den deltagande följeforskaren finns i projektets alla faser – innan, under och efter projektet och delarna inom projektet. Genom att rollen knyts både till deltagande och uppföljning aktiveras ett dubbelt perspektiv, en växelverkan mellan ett internt och ett externt perspektiv. Båda perspektiven förutsätter en kritisk blick på projektet, men skiljer sig åt. Det externa perspektivet handlar framför allt om att utvärdera och kritiskt granska, att stämma av med styrgrupp och gentemot mål följa upp resultat och lärande, samt undersöka hur dessa implementeras i ordinarie verksamhet. Det interna perspektivet innebär att följeforskaren deltar löpande i projektets alla delar. Det senare gör att följeforskaren under hela processen kan lyfta frågeställningar, påminna om hur något av målen eller delmålen kan nås genom ytterligare insatser eller omtag, eller föreslå fördjupande arbete vars behov kanske inte är lika synligt utifrån den dagliga verksamheten.

Det ligger också i den deltagande följeforskarens uppgift att värna om spridning av projektets resultat och även här finns det förtjänster med att uppföljningsarbetet finns med under hela projektperioden. Det skapas goda förutsättningar för att spridningsarbetet kan ske kontinuerligt, långt innan de ”slutgiltiga resultaten” blir synliga.

Som deltagande följeforskare i EU-projektet Smart Kreativ Stad som drevs av Film Capital Stockholm mellan 2015 och 2020 fann jag ett namn på en metod jag gärna använder mig av som jag tidigare kallat ”observation och samtal”. Genom konsthistorikern Annie Dell’Aria, som studerar åskådarskap och rörlig bild i offentliga rum, fick jag begrepp för metoden eller rollen som en ”förbipasserande” och kunde med hjälp av det betona vikten av den egna närvaron på platsen, att förutom att observera och samtala med åskådarna på plats även bli en av dem. Att vara där på torget i kylan, på gatan, i sjukhusentrén, i väntrummet, och där observera, prata med människor, delta, förstå platsen, människorna, händelser, relationer, upplevelser och känslor, det leder till inblick, insikt och lärande.

Projekt

Smart Kreativ Stad
Deltagande följeforskare, EU-projektet Smart Kreativ Stad, Film Capital Sthlm, 2016-2020

Målet med ”Smart Kreativ Stad” var att bidra till en attraktiv stad för boende, kreatörer och besökare, att stärka innovation och att utifrån nya perspektiv på film och rörlig bild i stadsrummet aktivera staden. Projektet var uppbyggt i tre delar och mitt uppdrag som deltagande följeforskare var att finnas med innan, under och efter varje insats, att utvärdera och överföra kunskap under hela projektet. Istället för att komma in i slutskedet med en utvärdering inbegrep följeforskningen progression och delaktighet i samtliga skeden för successivt lärande och utveckling.

Den inledande delen bestod av upphandlingsförfaranden, research, planering av upplägg och kommunikation där den konstnärliga ledaren Geska Helena Brečević tillsammans med projektgrupp och styrgrupp tog beslut om att arbeta i pilotstudieform. Två sammanhängande pilotstudier genomfördes i projektets första del. I projektets andra del, som sträckte sig över tre år, genomfördes ytterligare nio piloter av varierande omfattning, uttryck och format.

Piloterna följdes upp genom följeforskning på plats, följeforskningsrapporter, seminarier, kunskapsutbyten. Rapporterna fungerade som en utvärdering för att säkerställa mål och effektmål, men också som ett värdefullt kunskapsunderlag att ta med in i samtliga piloter och aktiviteter i det fortsatta arbetet. Det avsattes gott om tid och utrymme för att föra över kunskap från tidigare piloter till pågående eller kommande piloter, för lärande och kunskapsspridning. Piloterna skulle förutom att bygga på kunskap från tidigare piloter dels involvera olika kreatörsroller inom filmvärlden (scenografer, ljuddesigner, regissörer, skådespelare, location scouts osv.), dels vara innovativ genom att undersöka nya format och uttryck och dels nå ut på olika slags platser och till olika publiker samt bygga på samverkan.

I vissa av piloterna utvärderades någon eller några särskilda aspekter, i andra gjordes fördjupande arbete och omfattande utvärdering med tillhörande utvecklingsarbete, seminarium, workshop, dokumentation och skriftlig rapport.

Publikationer och forskningsrapporter:
”Moving Murals Hagalund. Möten mellan fantasi och arbetsplatsområde”. Utvärdering av pilotstudie #7, 2018.
”Film och rörlig bild för innovativ och hållbar stadsutveckling – för boende, kreatörer och besökare”. Utvärdering av pilotstudie #3, #6 och #8, 2019.
”Encountering images: Insight into the evaluation process – film and moving images in urban space” i SCB Journal – Migrating Stories,Volume 1, 2017
”Tillfälliga och semipermanenta visningsplatser för rörlig bild – reflektioner med åskådarperspektiv”. Utvärdering av pilotstudie #2, #4 och #5
”Ny roll för filmen i stadsrummet”. Utvärdering av pilotstudie #2 Popup Cinema, 2016

I följeforskarens uppdrag ingick dokumentation. Tidigt i projektet inleddes ett samarbete med Xenter Botkyrka för att bistå med dokumentationsarbetet. All rörlig dokumentation finns att ta del av på Smart Kreativ Stads Vimeokanal: https://vimeo.com/smartkreativstad

För att skapa överblick och underlag för lärande utvecklades ”innovativa mätmetoder”. De var både ett kompliment till projektets kvalitativa utvärderingar, ett utvecklingsarbete kring kunskapsutvinning och ett sätt att kommunicera projektets kunskapsproduktion och resultat. Se projektets hemsida (den grå rutan under varje pilotstudie med frågeord överst): https://smartkreativstad.com/

Eftersom analys, lärande och kunskapsspridning kräver tid och utrymme för reflektion hade hela ett och ett halvt år hade avsatts för lärande och spridning av resultat i slutet av projektet. En av projektets många framgångsfaktorer.

Inför den tredje delen av projektet tog vi fram fem nya utvecklingsområden för att göra skillnad på området. Utifrån dessa kunde projektledarna skapa strukturer och mötesplatser för målgrupperna, för att sedan på flera plattformar och kanaler bjuda in till samverkan och nå ut med resultaten. Resultaten från projektet finns att läsa om på projektets hemsida: https://smartkreativstad.com/ Och i boken Levande bilder – Levande stad som går att läsa i sin helhet på samma hemsida https://smartkreativstad.com/perspective/levande-bilder-levande-stad/

Kulturförvaltningen Region Stockholm
Projektledare, forskare med uppdrag att göra studie om konst i vården. Konferensarrangör, curator, moderator. Konstenheten, Kulturförvaltningen, Region Stockholm, 2014-2015, 2019

-Uppdrag av Konstenheten på Kulturförvaltningen, Stockholms Läns Landsting, att ta reda på vad konsten betyder för dem som befinner sig i vårdmiljöer, hur konsten upplevs av patienter, besökare och vårdpersonal. Arbetet resulterade i den kvalitativa studien Konsten att vara specifik – om konst i vården.
http://kultur.sll.se/sites/kultur/files/konsten_att_vara_sprecifik_150610.pdf

En central utgångspunkt i studien var antagandet att konst skapas för och leder till olika upplevelser i olika miljöer. Dessa skillnader är självklara för dem som arbetar med konst i vårdmiljö, men detta lyfts alltför sällan fram när frågor kring konsten diskuteras. Insamlingen av empiri skulle därför ske i olika vårdmiljöer för att sedan eventuellt kunna visa på skillnader. Studien inkluderade långt mer än 100 samtal på Talkliniken, Minnesmottagningen och Psykiatrisk intensivvårdsavdelning vid Danderyds sjukhus, Vuxenakuten Karolinska Universitetssjukhuset Solna, i entréer och utemiljöer på Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Södersjukhuset, Avdelningen för bild och funktionsfysik och Nuklearmedicin vid Karolinska sjukhuset Huddinge, samt i Södersjukhusets meditationsrum.

Rum som omsorg
”Rum som omsorg” är ett arbete för konstnärlig förnyelse av konstens roll för omsorg i vårdmiljö. Syftet är att utveckla utrymme och struktur för att skapa nya uttryck och format för rörlig bild och annan konst i denna miljö. Syftet är också att implementera konsten i vårdmiljön på nya sätt för patienter, närstående och vårdpersonal. Arbetet har sin grund i brytpunkten mellan praktiknära forskning, konstnärlig praktik och pedagogik.

Arbetet är ett samarbete med dokumentärfilmaren Lisa Partby som inleddes våren 2022. Under hösten 2022 kommer ett första samarbete med vården att genomföras.

Mobile Art Production
Forskare, idé- och konceptutveckling, utveckling av forskningsplattform, Mobile Art Production, MAP, 2007-2012

MAP grundades av Magdalena Malm 2007. MAP var till lika delar en konstproducent och ett utvecklingsprojekt, där praktik och teori samverkade för att undersöka nya förhållningssätt och metoder att producera och visa samtidskonst. Från 2006 till 2012 delaktig i idé och verksamhetsutveckling i MAP och när MAP 2010 etablerade en forskningsplattform var jag forskningsansvarig.